Saras India

Sitter på jobbet just nu och har fått en släng av hemlängtan. Jag blir påmind om Sverige varje dag, jag pratar konstant svenska, jag läser om Sverige, jag berättar om Sverige, vi pratar svensk kultur, vi pratar svensk mat (alla elever vet att köttbullar är min favoritmat) och då är det inte så konstigt att man får hemlängtan. Och jag kände av det speciellt idag när jag fått ett mail från min syster som skriver om min lilla systerdotters framgångar som jag missar.. Hade så gärna velat vara hemma och se henne peka på sin navel, eller säga små ord, åh vad mysigt... Tänk att jag aldrig har hört hennes röst, för skrik och tjut räknas väl inte?!