Saras India

Jag har haft det lugnt ett tag med alla betten, men med takt att regnperioden slutar, slutar aven lugnet.. Jag har for tillfallet 13 bett som konstant kliar.. Eller ja, inte konstant men ganska ofta. I och med att regnperioden i princip ar slut nu, har inte regnat pa flera dagar, sa har aven temperaturen stigit ganska manga grader. Det maste vara over 30 grader nu tror jag. Det blev mycket varmare fran en dag till en annan och jag hann saklart inte ens marka det. Jag tog pa mig jeans en dag nar jag skulle ut, och var tvungen att aka hem igen efter ett tag for att byta om for det var sa himla varmt.. Sa nu far jag lagga jeansen pa hyllan och anvanda mig av mina klanningar istallet...

Ja, sa lat det sista kvallen pa Ganeshfestivalen. Folk gick runt med sina statyer och sjong detta. Jag var under dagen pa Juhu beach, en jattestor strand som vid detta tillfalle var helt smockad med folk. Nar jag sag alla manniskor trodde jag direkt att jag skulle tycka det var jattejobbigt och aka hem efter typ fem minuter, men jag hade sa himla roligt att jag var dar i nastan tre timmar! Folk gav mig en massa sotsaker som jag tvingades att ata, barn familjer och vuxna ville att jag skulle ta kort pa dem och trangdes framfor kameran pa mig, folk ville ta kort med mig ocksa. Forsta klivet jag tog pa stranden blev jag erbjuden att vara med i direktsand tv (nej tack!), en grupp tvingade mig att dansa i ring med dem, och sakert hundratals manniskor samlades runt omkring for att kolla nar jag dansade. Filmteamet hittade mig saklart da, jag hoppas verkligen inte de filmade mig nar jag dansade... de fragade igen om jag ville vara med pa tv, men jag tackade nej. Jag tog en massa kort innan min kamera tillslut dog, dumt av mig att inte ladda den ordentligt innan jag akte dit. Vagar var avsparrade vilket gjorde det svart for mig att komma hem. Verkligen tur att jag akte dit pa dagen, annars hade jag absolut inte kommit hem..

Nar jag val var hemma var det redan morkt och festivalen fortsatte. Jag horde musik precis utanfor huset sa jag bestamde mig for att fortsatta firandet.. Jag kom ut och en lastbil med en jattestor staty stod mitt i vagen, de hade varsta hogtalarsystemet och spelade hog musik och dansade.. Igen ville de ha med mig, sa jag fick snallt stalla upp en stund.. Lastbilen korde ungefar 2 meter och stod sedan stilla i en kvart innan den korde tva meter igen. De skulle till stranden ungefar en kilomter bort, sa ni mattesnillen kan ju rakna ut hur lang tid det tog for dem! Jag har inte det talamodet sa efter en stund gick jag vidare.. Hittade fler lastbilar med musik och statyer och bara en sjukt massa folk.. Manniskor stannade for att kolla pa mig, ville ta kort pa mig och att jag skulle ta kort pa dem, en familj pa MC stannade sa att den lilla dottern pa 1,5 ar kunde skaka min hand.. Aven andra kom fram och ville skaka hand.. Dock skrev jag inga autografer, lite besviken blev jag... Kom tillslut fram till Versova beach, som inte ligger sa langt fran mig, och kollade nar de sankte ner de riktigt stora statyerna!

Nu ser jag fram emot nasta stora hogtid, Diwali, som ar i oktober/november...

Sa har brukar min Masala Dosa se ut, jag tycker den ar lite enklare att ata an den som ar sa lang. Fast jag har anda lite svart att ata med en hand, min vanstra hand vill garna hjalpa till! Jag kan tillagga att indier inte ater med vanster hand, for att det ar den de anvander till andra saker sa som toalettbesok etc. Jag har inte blivit sa indisk, men jag forsoker anda att inte ata med vanster hand sa att jag inte ska fa konstiga blickar.. Jag borjade faktiskt ata med skeden och gaffeln som kom till, men blev utskrattad sa kampade med handen istallet.

Testade pa en ny matratt haromdagen. Paneer Kadai. Da jag inte ar valdigt fortjust i chappatti eller naanbrod, ater jag helst med ris. Mycket lok var det i som jag bara alskar, hade aven mycket tomatsmak. Det gick bra till en borjan, men efter nagra tuggor kande jag hur det borjade brinna i min mun! Sjuuuukt starkt var det, men jag fick anda ner allting. Tog ungefar en halvtimma efter att jag slutat ata tills det slutade branna i munnen.

for dalig uppdatering, har inte haft internet hemma pa ett par dagar men nu funkar det som det ska igen..Jag laddade for ett tag sedan ner Paganinikontraktet som ljudbok och har nu lyssnat fardigt pa den.. Det var en riktigt bra bok, rekommenderar er att lasa den om ni inte har gjort det redan..

Jag funderar pa att ga till frisoren nu snart innan jag aker hem. Och antingen sa ska jag farga det ljusbrunt, eller sa ska jag fixa till min blonda utvaxt. Jag kan verkligen inte bestamma mig och av Vinnie far jag ingen hjalp alls. Sa vad tycker ni, ska jag fortsatta vara blond ett tag till, eller ska jag bli brunett igen???????

Traffade pa tva jattesota tjejer nar jag var i Colaba. Jag fragade tjejen i gront om hon ville vara med pa kort och det ville hon, tjejen i den andra klanningen hoppade in i bilden precis innan jag tog kortet. De tyckte det var jatteroligt och skulle kolla pa korten jag tog och skrattade at dem. De var valdigt fint kladda for att vara tiggarflickor, men de kanske tjanar bra med pengar pa att hanga pa Colaba! Det ar valdigt manga turister som hanger har, sa de far sakert en hel del pengar och mat.



Jag pratade med tva killar fran Tyskland som var har och reste runt och de berattade en rolig historia for mig. En dag nar de var ute bestamde de sig efter mycket om och men att kopa ris till nagra barn som tiggde. Barnen tog dem till en liten affar dar de fick en pase med ris. Ett kilo ris kostade fran borjan 500rs, men de anade att det var pa tok for mycket. Efter att mannen gatt ner i pris, fick de tillslut kopa riset for 350rs. Nar de senare gick in i en riktig butik ser de att riset kostar 50rs per kilo... Jag hoppas att barnen fick lite av mannens vinst, de hade ju anda dragit med dem till just den butiken.. Haha, det hor verkligen till att bli lurad pa pengar har! Sa lange det inte hander mig ar det bara roligt att hora alla sadana historier =)

Jag kom pa att alla kanske inte kanner till Indisk mat sa mycket. Inte for att jag gor det heller, jag tycker ju inte ens att det ar sa gott och nar jag val ater det, vaxlar det typ mellan 4 ratter... Men jag tankte att jag kunde ta kort pa matratterna och visa er...
Sa har har jag tva matratter som jag gillar

Paneer tikka masala med ris. Ostbitar i en massa, massa gravy! Jag har blivit vegetarian under regnperioden, annars hade jag hellre valt Chicken tikka masala.. Mycket god ratt, inte sa stark och lite sot i smaken.

Masala Dosa. Jag har faktiskt ingen aning om vad det har ar, en lagom potatisklick ligger i mitten av det har "brodet?" Valdigt lang ar den och far aldrig plats pa en tallrik. Jag foredrar att de gor "brodet" som en triangel istallet. Mina stammishak vet om detta, sa jag behover inte ens saga till om det langre. Kommer med tva dipper, den vita har smak av cocos, och en rod sas som ar ganska stark. Aven den har ratten ar mycket god!

Jag har kommit i kontakt med en for mig ny sjukdom. Konjunktivit! Man far tydligen ganska ont i ogat och man blir glansig och aven rod. Jag laste om det i tidningen haromdagen, i Mumbai har 850 manniskor drabbats enbart den har manaden. Sjukdomen ar runt omkring mig hela tiden, nagra av Vinnies kompisar har det, och de far inte komma hit for mig, folk som jobbar i butiker har det och da gar jag ut darifran. Jag ar livradd att fa det, jag tvattar handerna typ hundra ganger om dagen och anvander mig av handsprit som jag aven baddar lite runt ogonen for sakerhets skull.. Jag har redan haft en ogonoperation nar min vagel VAGRADE forsvinna, och det var det varsta jag varit med om. Nu far inte mina ogon drabbas av nagonting mer. Konjunktivit behandlas i och for sig med antibiotika men anda, med min otur skulle det val behovas en operation i alla fall....

Som jag tidigare berattat om sa var ju jag, Juliti och Maria pa Chowpatty beach och kollade in festivalen.


Nagra hundratals manniskor samlade pa en liten, liten yta.

Den fina Ganesh statyn

Nagra fa bilder fran varan utekvall.. I princip alla klubbar i Mumbai stanger jattetidigt, runt 1 eller sa. Men vi hittade varsta grymma klubben! Skitnice var det, och de stangde inte forran 3!! Efter stangning nar vi stod utanfor, kom alla lyxiga BMW och Mercedes for att hamta hem alla youngsters.. Sjalva stod vi dar och forsokte pruta pa priset pa en skruttig liten taxi!

Nar Juliti och Maria kom till Mumbai, bestamde jag mig for att bo pa samma hostel som de, eftersom att vi skulle ut och de bodde i Sodra Mumbai vilket ar ganska langt hemifran mig. Sa innan jag akte dit packade jag ner mina grejer som jag behovde ha for natten. Tog en auto till stationen, hoppa in i ett overfull tag, och kom tillslut fram till andstationen Churchgate! Jag bara alskar det har omradet, det ar som att komma hem! Jag far alltid en New York kansla nar jag ar har, speciellt nar man gar langs Marine drive och ser alla hoga hus langs vattnet!

I alla fall, vi traffades och gick till hostelet, Salvation army. Jag tankte att jag kunde ga in pa deras rum for att gora mig iordning och sedan checka in sjalv, men det gick inte! Inga besokare var tillatet. Jaja, da checkar jag val in, tankte jag! Bara det att jag hade glomt mitt pass.. IGEN! Andra gangen jag gor det, jag fattar inte hur jag lyckas med det. Utan pass far man absolut inte checka in! Jag kom pa att jag hade en passkopia i min mail, sa jag fragade om det funkade, men mannen sa nej. Jag forsokte fa honom att andra sig, men det gick inte. Besviken som jag var, satt jag utanfor och vantade pa mina kompisar. Sen kom jag pa snilleblixten att jag hade ju mitt korkort i planboken! Fragade om det gick bra med det som orginal och passet i kopia. Efter mycket om och men gick han och fragade en annan man. Han sa att passkopia ar inga problem! 'Okej, tack for den. Kunde ni inte sagt det med en gang?' Sa da gick jag till internetcafet i samma byggnad. Nojd som jag var letade jag upp mailet som pappa hade skickat forra aret, och skulle ladda ner det. Da visade det sig att det inte funkade. Jag kande hur jag borjade bli ganska irriterad! Jag fragade mannen som arbetade dar vad problemet var.

Mannen; Is internet working?
Jag; Yes
Mannen; Okay, then it is not my problem. Internet is working so it is your problem!

Haha, okej... Jag fragade killen som surfade bredvid mig om han visste vad problemet kunde vara, det visade sig att jag behovde adobe reader som inte fanns pa den datorn sa jag laddade ner det. Det skulle visst ta 30 minuter!!!  Jag och Juliti gick da och letade efter ett annat internetcafe och lyckligtvis fanns adobe reader dar sa jag kunde skriva ut kopior och allt var frid och frojd. Nar vi kom tillbaka till Internet pa hostelet for att betala, var han skitarg pa oss, eller mig speciellt och berattade att det fanns ett internetcafe nara Cafe Leopolds.

Mannen; So you can go there next time. Dont come here!

Det varsta var att han verkligen var allvarlig. Nar Juliti behovde anvanda datorn nasta dag var det knappt sa att hon fick sitta dar!

Jag fick tillslut checka in, och det slutade med att han som satt dar inte heller tyckte om oss, fraga mig inte varfor. Och nar vi kom hem efter fyra mitt inatten var vi tvungna att knacka pa och vacka mannen som satt (lag och sov pa skrivbordet) i receptionen. Han gillade inte oss heller efter det. Dagen efter nar min mobil hade dott gick jag till receptionen och fragade efter en laddare, han sa till mig att ga till internetkillen for han hade. Fan, tankte jag. Jag visste ju att han hatade mig. Men jag gick dit och fragade snallt om han hade en laddare.

Mannen leendes; No.....

Nu har jag antligen kommit hem fran Sodra Mumbai. Jag sager antligen for jag ar sa sjuuuuukt trott. Raknade nyss ut att jag sovit 4,5 timmar. I omgangar, alltsa inte sammanhangande somn. Jag hade det jattekul med Juliti och Maria och de var sa nojda med att vara tillbaka i Indien. Det kandes direkt som 2008 nar vi bodde har tillsammans. Synd att de inte kommer bo i Mumbai, det hade varit sjukt roligt..

Idag akte vi till Chowpatty beach som ligger i Sodra Mumbai. Det ligger ungefar 15 minuters bilvag fran Colaba, men idag tog det mycket langre tid, det var sjukt mycket trafik!  Det ar ju som sagt Ganesh festival har (jag vet att jag har namnt det ett x antal ganger) vilket gor att en massa folk gar mitt bland trafiken, och poliser haller koll istallet for rodljus, sa det tar langre tid bara.Nar vi kom fram till Chowpatty sa var det huuuur mycket folk som helst! Sakert flera hundratusen, det kandes som det i alla fall. De kommer till stranderna for att sank ner en ganeshstaty i havet! Jag trodde att hela havsbotten var full med hundra eller tusentals statyer, men de loses tydligen upp i vattnet! Haha, jaa sa dumma ar de ju inte har anda. Jag tankte faktiskt  att det borde ju vara svart att ga i vattnet om alla sanker ner sina statyer, det sag ut som att de gick dar obehindrat, sa da fick jag ju det berattat for mig.
Pa vagen hem, skulle vi tillsammans med en massa manniskor ga over vagen, en man i 50+ aldern anvande mig som stod? Och efter det stod han och snackade en massa med mig om festivalen och att jag maste komma tillbaka nasta ar.. Nar jag sedan sa att vi skulle aka hem, sa skulle han fixa en taxi at oss. Det var snallt av honom, men jag ar faktiskt 25 ar och kan ta hand om mig sjalv... Och no offence, men jag brukar faktiskt fa tag pa taxi snabbare an nagon indier!

Men i alla fall, jag kommer skriva mer imorgon och ge er lite bilder ocksa, nu ar jag som sagt valdigt trott! Min forkylning har blivit lite varre nu, jag later ungefar som en 13 arig pojke i malbrottet.

Har akt pa en forkylning nu. Jag skyller den, och allt annat som hander mig, pa AC. Jag avskyr alla AC som finns OVERALLT! Det ar inte ens varmt ute, anda ska det finnas AC overallt, och dem ar pa typ 17 grader! Jag tar nastan alltid med mig en tjock troja ifall det skulle bli for kallt nagonstans.. Fast nu kanske jag har overdrivit lite, det ar ganska varmt ute, typ 25 grader, men det ar ju inte sa sa att man haller pa att svettas ihjal. Och ACarna kanske inte ar 17 grader heller, men det kanns som det.
Sa det jag lider av nu ar alltsa;

• Forkylning med massa nysningar
• Torra, kliande och konstiga lappar

Inatt vid 4 tiden sa landade Juliti och Maria (mina swindiakompisar) i Mumbai! Jag ska traffa dem senare idag sa ska vi nog ut och festa ikvall.. Ska bli himla roligt faktiskt. De ska volontara i Pune (dar vi tidigare bodde) i nagra manader och sa stannar de en natt eller tva i Mumbai. Jag hoppas ju saklart pa tva =).

Igar var det inte sa handelserik dag. Jag var hemma halva dan och tyckte synd om mig sjalv da jag var sa forkyld. Jag var ocksa jatte snurrig i huvudet, mest nar jag lag ner, det kandes som jag hade druckit en massa alkohol men det hade jag ju inte! Jag vet inte vad det berodde pa, men jag skyllde pa ACn ;). Naa, jag drack en massa vatten, och idag verkar det battre. Senare pa eftermiddagen var jag ute och jag var sa sugen pa Dahi puri, som ar mitt favoritsnacks och ser ut sahar


Efter det sa var jag pa bio. Kollade pa Resident evil, den var sadar bra paminnde lite om bade Matrix och I am legend.

Hangde i Bandra tidigare idag. I och med att det ar festival (skrev fel i det forra inlagget, festivalens FORSTA dag var igar, och pagar ca 10 dagar framat) sa ar det en massa trafik. Tog mig nastan en timme till Bandra, brukar ta mellan 20-30 minuter i vanligt fall. Nar jag antligen var framme kakade jag en god lunch och sedan var jag runt och kollade i butiker. Det finns aven en marknad, jag tror att de ar mest kanda for sina skor. Det finns massa skor dar! Jag kopte dock ingenting, utan kande bara hur jag blev mer och mer irriterad pa alla som ville ha in mig i sin lilla shop och alla som ropade "madame, madame, come have a look" efter mig. Jag orkade verkligen inte med det idag, sa jag akte hem bara efter nagra timmar. Dagen i Bandra slutade med att en familj ville ta kort pa mig, tillsammans med pappan och barnen. Jag sa nej, men nar de fortsatte med sina "please, please" sa kande jag mig tvungen att stalla upp.

Hem ljuva hem, sager jag bara... Sa skont att komma hem till lagenheten nar man inte orkar med alla manniskor ute.  Har kommer forresten mina bilder fran igarkvall som jag lovade. Som sagt ar min kamera inte sa bra, men ni kanske far en liten uppfattning om hur det kan ga till...

Idag var det tydligen sista dagen pa festivalen. Jag och Vinnie skulle ut och ata tidigare ikvall och typ 100 meter fran huset sa fastnade vi i trafiken, det helt tjockt med bilar och lastbilar och bilar som blev framputtade och manniskor som dansade och manniskor som spelade trummor. Jag tog en massa filmer som jag tyvarr inte vet hur man lagger in har i bloggen, tog nagra fa bilder ocksa, men min kamera funkar inte sa bra nar det ar morkt. Men jag kan lagga upp de imorgon anda sa att ni kan fa se lite hur det sag ut. Det ar himla haftigt faktiskt med sa manga manniskor som star i grupp och dansar till nagon som spelar trummor eller bara har en skiva pa i bilen!

I och med att Vinnie inte firar den har festivalen vet jag inte sa mycket om den. Men ni kan lasa mer har;
http://en.wikipedia.org/wiki/Shree_Ganesh_Chaturthi

Oj, nu var det lange sedan jag skrev igen =(. Haromdagen sa var jag i Sodra Mumbai och gick till en moske som heter Haji Ali. Har aldrig varit dar tidigare sa det var kul att komma dit. Den ligger jattefint, precis vid vattnet. Det har precis varit Ramadan, och under den muslimska hogtiden sa ar det tydligen vanligt att man ger ganska mycket. Det har varit sjukt mycket tiggare overallt, och speciellt runt moskeer. Sa hela langa vagen fram till mosken Haji Ali kryllade det av folk som ville ha pengar.

Nar vi skulle ga darifran sa gick vi bakom tre, fyra tiggarflickor. En av flickorna bar pa en litet barn, knappt ett ar. Helt plotsligt ser jag hur flickan ramlar och tappar barnet i asfalten! Jag vet inte om barnet var drogat for det reagerade inte overhuvudtaget. Jag blev helt chockad, och flickorna borjade skratta, plockade upp barnet och gick vidare. De tiggarna som satt runt omkring sa sinsemellan att det maste vara ett barn de har fatt for att fa mer pengar, berattade Vinnie for mig. Det ar manga kvinnor och barn som gar runt och tigger med bebisar for att kunna fa mer pengar, men det behover inte alltid vara deras, utan det ar tydligen lonsamt med sma barn...

Har kommer lite bilder;
Det har varit annu en festival, Ganpati, och da ar de ute pa gatorna och dansar lite...
Var hemma hos en kompis, och det har var hennes utsikt..
Utanfor Haji Ali
Mosken
Haji Ali skymtas i bakgrunden
Jag tackte haret, och fick komplimang av sakerhetsvakten som tyckte jag var sa fin.
Langa vagen fram till mosken.

Har kommer en liten uppdatering, laste om det som hande igar pa internetnyheterna och det stod att tre stycken blev skadade nar en del av taket pa andra vaningen rasade ner pa bottenvaningen, precis vid entren, dar sakerhetskontrollen ar. Japp, vaskorna ska alltid kollas, det ar lite som att vara pa en flygplats. Pa den har lanken fanns det nagra bilder

http://planet6oclock.com/planet6oclock/content/infinity-mall-andheri-mumbai-ceiling-fell-sept-6th-2010-picture-twitter

Hittills idag har det bara regnat, vilket ar sa trakigt, men jag tror att det kommer spricka upp snart. Det borjar bli ljusare ute. Igar var det som sagt fest med Vinnie och hans rumskamrat, jag borjade idag med en pizza innan elva, vilket ar ett tecken pa en bra kvall.

Jag fick idag reda pa att en del av Infinity mall, som ligger i narheten och dar jag ofta ar och ater, rasade ihop! Jag vet inte om nagon dog eller om nagon blev skadad. Jag antar att det star om det i morgondagens tidning, sa jag haller er uppdaterade. Det kanns ganska laskigt, for jag var dar tidigare idag, och bara nagra timmar senare rasar det ihop! Sjukt hur det ens kan handa i forsta hand.

Nu ska jag snart ha fest med Vinnies rumskamrat och hans kompisar. Hoppas pa en rolig kvall....

Kram

Inte for att det ar okej att alla i hela Indien tror att jag kommer fran Schweiz, men det kan jag anda forsta. Men det som jag rakade ut for idag tar nog priset.

Nar jag var ute i Lokhandwala idag, en jatteharlig och lang gagata, borjade det osregna och jag stallde mig under tak utanfor en butik tillsammans med en massa annat folk. En trevlig man borjade prata med mig, och till slut sa fragade han:

Mannen: Are you american?
Jag No, Im Swedish.
Mannen: Aaa, okay. Does that mean Swudan (Konstigt uttal, men det lat ungefar sa)
Jag Yes, I am from Sweden.
Mannen Oh, nice place.
Tystnad.
Mannen: People from Swudan usually have dark face and curly hair!
Jag: (Kunde inte lata bli att asgarva nar jag fattade vad han menade). I am not from Sudan! I am not african! I am from Sweden in Europe. Did you think i was from Africa?
Mannen: No, you dont look african, thats why I said they usually have dark skin and curly hair. Oh, so thats two different countries?
Jag Yes, that is two very different countries.

Haha, det var nog det roligaste pa lange!

Det var sjukt skont att komma hem igar. Borta bra, men hemma ar faktiskt bast. Och just nu ar Mumbai hemma! Jag kommer nog att tycka om Bangalore ocksa nar och om jag val flyttar dit. Har har ni de sista bilderna..

Taget stannade till i Pune pa vagen hem, i bakgrunden skymtas hotellet Le Meridien, aah vilka minnen!
En sot gammal tant
Haftiga utsikten mellan Pune och Mumbai
Kossorna forstorde min bild!
Redo att hoppa ut i farten! Haha, eller inte. Jag var livradd att jag skulle ramla ut.
Tiggare pa taget
Bangalore
Vinnie och jag
Langt tag...
For er som inte forstar sa ar huset overgivet
Pune - Mumbai

Hittade en jattestor Vero Moda butik. Ar det en svensk kedja?
Jag och staden
Jag vantar pa varldens godaste milkshake
Varldens godaste milkshake toppad med hur mycket krossad choklad som helst
Stadsbilder
Utanfor hotellet

Mer bilder kommer......

Jag borjar fran borjan....

I Sondagskvall, efter att packningen var avklarad och regnet hade minskat lite bestamde vi oss for att vi skulle ta ut pengar. Sa vi akte mc till bankomaten, jag i mina sovklader, boxershorts och piketroja, och Vinnie i tshirt och boxer. Vi skulle ta narmsta bankomat men det visade sig att den var stangd, sa da akte vi till nasta istallet. Jag fick ut mina pengar, men Vinnies kort fungerade inte. Sa da akte vi till annu an, det blaste nastan storm och jag ville att vi skulle aka hem, men Vinnie ville testa en annan bankomat. Jaha, den visade sig inte heller fungera. Vid det har laget hade det borjat osregna! Och jag menar verkligen osregna! Da ville han anda aka till en annan bankomat, men vi tog en rickshaw for att det regnade sa mycket. Vi blev anda pisseblota for att det regnar in pa sidorna. Vi akte sa langsamt for chaufforen sag knappt ut! Nar vi val kom fram till bankomaten visade det sig att det inte funkade dar heller. Vid det har laget var jag trott och arg, sa jag bestamde att vi skulle aka hem.

Vinnie hoppade ut tidigare sa att han kunde springa och hamta mcn, och jag akte hem. Det hade nastan slutat regna nu. Jag tankte inte pa att jag skulle ta med mig nyckeln som Vinnie hade, sa jag stod utanfor huset och vantade pa honom. Jag vantade 5 minuter, 10 minuter efter 15 minuter borjade jag tycka det var konstigt att han inte kom. Jag hade ingen telefon sa jag kunde inte ringa. Jag stod ensam i morkret strax innan tva pa natten i konstiga klader. Jag vagade inte rora mig darifran pga manniskorna som kollade sa konstigt pa mig. Efter nastan en halvtimme ser jag Vinnie leda sin motorcykel, den hade tydligen slutat fungera pga regnet! Sa vi kom inte i sang forran efter tva, och vi var tvungna att ga upp halv sex for att hinna med taget till Bangalore dagen efter.

I Mandags var jag alltsa supertrott nar jag vaknade, men det var inte mycket att gora at. At frukost och kladde pa oss, tog sedan en rickshaw till stationen och jag var jattenervos att det skulle vara helt packat med folk. Men jag blev positivt overraskad nar jag sag att det nastan var helt ode pa stationen! Jag fick till och med en sittplats pa taget, och jag lyckades komma av taget vid Dadar som jag hade bavat for sa. Nasta tag, alltsa Bangaloretaget, akte ivag i tid! Vi fick vara platser och satt bredvid en familj med tva barn, ingen kunde ett ord engelska. De var anda valdigt trevliga och bjod mig pa mat hela resan och jag spelade spel med barnen. Resan tog 24 timmar, men det gick ganska bra anda.

Nar vi kom fram till varan station strax innan nio pa tisdagen, stod Christina och hennes partner Phillip och vantade pa mig. Vinnie akte ivag till sina kompisar och jag blev kord till kontoret efter ett kort frukoststopp! Jag fick vara med pa tva svenskalektioner och blev mycket imponerad over hur mycket svenska indierna hade lart sig efter bara 4 veckor! Runt tre tiden kom Vinnie forbi kontoret och jag bad om attt fa bli kord till hotellet for jag var ganska trott. Vinnie kunde ocksa bo dar, sa det var ju kul, for det kandes himla lyxigt!

Jag och Vinnie gick ut pa stan och kollade runt lite i omradet. Overlag kan jag saga att jag gillar Bangalore ganska mycket, av det lilla jag har sett. Det ar mycket renare an i Mumbai, husen tas om hand pa ett helt annat satt utvandigt i Bangalore. Det ar mer civiliserad trafik med fungerande rodljus och overgangsstallen, men de kor ocksa mycket snabbare i Bangalore. Jag blev nastan pakord av en rickshaw, sa jag var helt radd efter det! Rickshaworna vagrade kora pa taxameter, sa man var tvungen att pruta varenda gang man skulle aka nagonstans, vilket tar sjukt mycket energi! Det tar oxa hutlost betalt (5min vag ca 50 rupiees. I Mumbai aker du ungefar en halvtimme for samma summa). Men rent och stadat ar det, manga utlanningar och inte lika stark mat.

Pa onsdagen var Vinnie ivag och traffade sina kompisar igen, och jag blev kord till kontoret. Jag var igen med pa tva svenska lektioner och diskuterade angende arbetet, vilket jag aterkommer om i slutet . Vid sjutiden korde de mig till ett matstalle och sedan till stationen. De foljde med till perrongen och sag till att jag kom pa taget ordentligt. Vinnie akte fran en annan station, sa han kunde inte hjalpa mig pa. Ja, jag behover hjalp, jag fattar ingenting av deras system och ar alltid radd att jag ska missa taget, eller ta helt fel tag! Jag hade det mycket trevligt i Bangalore, spenderade inte en enda rupiee, da jag blev bjuden pa bade hotell, mat och blev kord overallt! En liten minilyx semester med ett jobb pa kopet! Hemresan gick ocksa bra, tog en massa kort. Strackan mellan Pune och Mumbai ar sa haftig! Det gar inte riktigt att se pa korten jag har tagit, men man far kanske en liten uppfattning. Nagra av korten kommer upp i det har inlagget, resten far ni senare da det tar sjukt lang tid att ladda upp dem.

Sa angaende jobbet. Det jag vet ar att de vill ha mig som svenska trainee, alltsa lara ut svenska till de indier som vill eller behover lara sig av nagon anledning. De vill att jag ska ansoka om mitt employment visa sa fort jag kommer tillbaks till Sverige, fungerar det inte med det visumet, ska de ordna med ett buisness visa istallet. Men employment ar det som jag egentligen ska ha. Och de vill att jag kommer tillbaks till Indien sa fort det ar klart, sa att jag forhoppningsvis kan starta i mitten av november. Det ska vara en langre ledighet under jul och nyar, jag kommer da oxa att vara ledig, sa ni som vill halsa pa i Indien da ar mycket valkommna. Kanske vi kan fira nyar i Goa?! Det basta av allt, men som jag tar med en liten nypa salt, ar att de vill oppna i Mumbai ocksa. Sa fort som mojligt, sa Christina. Garna i borjan av nasta ar, och jag ar da sjalvklart den som ska vara i Mumbai! Allting kanns nastan for bra for att vara sant! Vi far se om allting faller pa plats till slut, jag hoppas pa det!


En indisk kiosk


Stackaren ar bunden huvudet och benet




Jag njuter av mitt lyxrum