Saras India

Alltså den här människan som jag kallar Pimplady, min landlady, är en väldigt speciell människa. Hon älskar min granne (vilket såklart är bra) och bjuder med honom på massa saker. Mig kollar hon knappt åt och svarar pratar alltid otrevligt. Och jag funderar faktiskt över om min granne är mer omtyckt av henne än vad hennes son är. Imorse vaknade jag klockan sju! Inte frivilligt utan av att Pimpladyn var uppe och skrek på sin son att han måste plugga och han måste plugga mycket och länge... Klockan sju! Snälla ge honom lite sovmorgon, vad tusan han är ju bara 15 år.. Jag tycker så synd om honom. Pimpladyn är hemmafru så hon är typ konstant hemma, vilket gör att sonen nästan måste vara hemma hela tiden och plugga. När hon väl är bortrest i någon/några dag/ar så är han ute och ränner hela tiden och bjuder hem en massa kompisar..

Så jag har alltså varit vaken sedan sju, efter att hon skällt på sin son, började de där förbannade hundarna att skälla! Nu vet jag i alla fall vem hundarna har ärvt det av.. Hon säger aldrig till dem heller, vilket är jäkligt irriterande.. Men snart flyttar jag ju som sagt, vilket ska bli skönt!