Åh, dessa indier.....
Även folk som ska föreställa proffessionella i det här landet, kan snabbt visa sig att de inte är så proffessionella i alla fall. Jag menar, vilken proffessionell människa skickar en massa sms och kallar en för "dear"? Eller vem skickar vänförfrågan på Facebook? Jag känner inte ens människan, har ingen aning om vem det är... Att man även i sådana här fall måste tänka på vem man ger ut sin mailadress och telefonnummer till är ju lite jobbigt! Jag hoppas personen får för sig att läsa min blogg, känner sig träffad och lägger ner! Jag orkar inte med dessa stalkers!
Jaja, jag och min roomie har börjat med en härlig tradition, äta mango tillsammans på kvällen efter jobbet. Då sitter vi och snackar en massa skit, våra framtidsplaner osv. På fredag har hon en viktig telefonintervju som, vid positivt besked, kan leda till att hon flyttar till Singapore. Jag håller tummarna för henne att det ska gå vägen.. Hon har bott i Indien i åtta år, även fast hon är indier är hon inte uppvuxen här, så jag kan förstå att hon har tröttnat på att bo här nu.. Speciellt som hon kör bil själv i rusningstrafik! Det blir man lätt irriterad på.. Jag tycker hon ska åka buss, men hon fattar inte ens hur jag kan med att åka buss här. Hon har aldrig åkt dessa lokalbussar i Indien tydligen..
Bangalore är tänkt att vara en storstad med mycket mer utbildad publik. Men ack! Verkligheten är inte samma sak. Utlänningar och även människor från en viss annan indisk kultur är diskriminerade och förföljda. Alla öst-indisk flicka eller tjej från Nepal skulle antas ha en lös karaktär. Indianer som stirrade på alla som doesnt ser ut som dem. Var försiktig med ditt mobilnummer. Även människor kommer att kalla slumptal och när de upptäcker att en tjej tog upp telefonen, skulle de hänga inte upp och tjata dig att träffa och säga fula ord.
